Skolios, ur min synvinkel

I februari 2007 opererades jag för skolios i Linköping. Skolios är en snedvridning av ryggraden. Den är böjd åt höger eller vänster om man ser den bakifrån. Här får du följa mina tankar inför och efter operationen, och du får höra mina berättelser om hur jag upplever skoliosen. Förutom bloggen når du mig på barajagjohanna@hotmail.com

måndag, mars 12, 2007

Vänsterbenet hänger inte med

Det jobbigaste just nu är mitt vänsterben, som det sticker i och när man tar på det gör det nästan ont. Att jag inte har någon känsel i nedre delen av vänstersidan på magen är inte lika farligt. Jag har mjukisbyxor på mig just nu och när de kommer åt benet gör det ont/är det obehagligt. När jag går har jag svårt att lyfta vänsterbenet, vilket gör att jag går lite märkligt. Jag kan inte sätta på mig byxor och strumpor själv, då jag inte kan lyfta vänsterbenet.

Då förstår ni nog att det är lite jobbigt. Drygt att benet är värre än ryggen. Av en händelse ringde en sköterska från avdelningen till mig precis, i annat ärende, men jag berättade om benet och han tyckte att jag skulle höra av mig om det inte blivit bättre om en vecka. Det tänker jag göra. Innan benet är okej kan jag liksom inte ens gå ordentligt. Igår tog jag en promenad till garaget (eh, det är inte många meter) och tillbaka vid huset körde jag lite trappträning på verandan. Efter det var jag (läs benet och musklerna som fick jobba när vänsterbenet tar ett steg upp på en trappa) slut.

1 vecka och 5 dagar efter op

7 Comments:

Blogger Carro said...

Ojdå, hoppas vänsterbenet bättrar sig snart då.. att det bara är en tillfällig grej som snart går över.

Den bortdomnade vänstersidan av magen.. är det där nedersta delen av ditt ärr sitter?

Hehe, trevligt med garagepromenad! :) Lustigt, man får väl ett helt annat perspektiv på vad som är ansträngande träning just nu.

typ..
"Åh, jag har tränat riktigt ordentligt idag!"
"Jaha, vad gjorde du?"
"Jo jag promenerade till garaget!"
"..." <-- oförstående person ;)

haha, men det är bra! Kämpa på! :) för varje dag som går så är det en dag mindre kvar på rehabiliteringstiden!

3/12/2007 11:47:00 fm  
Blogger Johanna said...

carro: Haha, ja, verkligen, man får absolut lite andra perspektiv. Jag, den sida av magen som är bortdomnad är den sida där ärret sitter på, men där ärret sitter, där har jag känsel. Märkligt...

3/12/2007 03:23:00 em  
Blogger Carro said...

Haha, ja det låter lite småskumt :) men känseln lär väl återvända så småningom.

3/12/2007 05:45:00 em  
Anonymous Anonym said...

Sticker det som om benet typ har somnat, eller hur känns det? Svårt att förklara kanske. Jag kan liksom inte föreställa mig.
Det låter väldigt jobbigt. Antar att det är mycket som är svårt just nu och som inte känns likt.
Promenera lagom. ;) Ta hand om dig, och låt alla andra göra det också, fast jag antar att du inte har så mycket val där. :)
Kram på dig!

3/12/2007 09:28:00 em  
Blogger Johanna said...

Carro: Jag hoppas verkligen det.

Linn: Ungefär som om det har somnat, det är väldigt likt, bara att det är värre. Ja, jag lär väl promenera lagom. Och de tar hand om mig här hemma, varken dem eller jag har något val. :)

3/12/2007 09:47:00 em  
Blogger Carro said...

Tänkte bara säga att jag lagt till en länk till din blogg från min. Hoppas det är lugnt. :)
Och hoppas att benet känns bättre idag!

3/13/2007 09:59:00 fm  
Blogger Johanna said...

carro, ja, vad kul, självklart! Jag ska länka till dig med! Benet är tyvärr inte mycket bättre...

3/13/2007 10:15:00 fm  

Skicka en kommentar

<< Home