Vad är skolios egentligen?

Skolios betyder enkelt beskrivet en ryggradskrök i sidled. Skolios finns över hela världen och av de 100 000 barn som årligen föds i Sverige utvecklar ca 300 en skolios som kräver behandling (3 barn av 1000 alltså). Skolios drabbar främst flickor från tio års ålder till tidiga tonåren. Obetydliga skolioser, men som överstiger 5 grader, finns hos 8-10 procent av befolkningen. Små skolioser förekommer lika ofta hos pojkar som hos flickor, medan krökar över 20 grader hittas mestadels hos flickor.

Varför får man skolios?
Den vanligaste typen av skolios har ingen förklarlig orsak. Det kan vara ärftligt och överföras från mor till dotter eller son eller från far till dotter. I ungefär 50 procent av fallen talar man om ärftlighet. I mitt eget fall kan det inte handla om ärftlighet, utan anledningen är okänd. Forskarna har inte kommit fram till en direkt anledning, men man har diskuterat förändringar i kotpelaren, muskulära balansrubbningar etc.

Krök?
De flesta krökar sitter i övre delen av ryggen och är högerkonvexa, d.v.s. kröken går ut åt höger. Min krök sitter i nedre delen av ryggen och är vänsterkonvex, en lite ovanlig skolios alltså. Man mäter ryggradskröken i grader Cobb, där jag just nu ligger på 55 grader Cobb. På bilden nedan syns fyra olika sorters så kallade strukturella skolioser. Enligt min läkare har jag en lumbal skolios, vilket är ryggraden åt höger. Själv tycker jag nog att jag är mest lik den andra från vänster, förutom att jag är snedare.

Såhär ser det alltså ut

En skolios som under en lång tid varit ganska oförändrat kan plötsligt ändra sig i samband med att barnet kommer in i en kraftig tillväxtfras, ofta mellan 10 till 12 år för flickor och ett par år senare för pojkar. Förändringen av kröken pågår till kotpelaren har slutat växa. Vissa skolioser, ofta över 30-40 grader, fortsätter att öka långt upp i åren, om än långsamt. Ju tidigare och ju gravare skoliosen är när man upptäcker den, desto större är risken för att skoliosen blir omfattande.

Behandling
I de flesta fall av skolios behövs ingen behandling. Läkare kontrollerar dock kröken vid regelbundna återbesök (ungefär var sjätte månad) och gör vid behov röntgenundersökningar.

Barn med skolios behöver vara aktiva. Man kan få hjälp av sjukgymnast att göra övningar, men det finns inga övningar som förändrar kröken.

Korsettbehandling kan övervägas. Man får korsett för att stoppa tillväxten av kröken. En lyckad korsettbehandling gör att skoliosen är oförändrad sedan behandlingen börjas, målet med att ha korsett är alltså inte att bli rakare. Det har dock visat att nio av tio personer som behandlas med korsett, inte blir hjälpta. (Tänk om jag hade vetat om detta när jag som 14-åring fick korsett...) En skolios över 40-45 grader hjälps inte av korsettbehandling och då kan ett kirurgiskt ingrepp vara den enda effektiva behandlingen.

I mitt fall, när man har en krök över 50 grader kommer skoliosen förvärras med tiden och en operation är då den bästa behandlingen på längre sikt.

Källa: NHR.se och Sjukvårdsrådgivningen
Bild: NHR.se