Förbannade jäkla ben och knän!

Ryggen gör inte ont. Där är jag bara stel när jag har varit stilla för länge och trött i ländryggen när jag suttit/stått/gått för länge. Men det gör inte ont. Ärret stramar ibland, men det kan jag leva med. Något som jag däremot inte har någon lust att leva med något mer är mina smärtande och överkänsliga ben och knän, för där gör det alltid mer eller mindre ont, stundtals riktigt ont!

Det är tydligen inte helt ovanligt att ha ont i benen när man har opererats för skolios. En kille på min avdelning som opererades två dagar efter mig hade också klagat på ont i benen. När man är öppnad på det sättet jag är, måste det ju vara ännu vanligare: från magen och upp, runt till ryggen och upp på ryggen. Detta har gjort att man har varit inne och "bråkat" med lite muskler vid magen, samt att stora nervtrådar är avskurna. Detta medför att jag har blivit fruktansvärt överkänslig på huden på vänsterbenet och att jag inte kan använda benet på samma sätt som tidigare (kan inte lyfta det särskilt högt osv). Detta ska alltså gå över och bli som vanligt, men det verkar som om det tar lång tid....

Något som är jobbigt med tanke på benen är alltså att sätta på sig ett par byxor. Det gör ont på huden. Att bara gå omkring när byxorna känns mot huden gör ont. Tror ni man får någon lust att prova kläder? Inte ett dugg.

Och knäna. Jag har provat allt. Jag har smörjt in dem med Arnikasalva, Voltaren, jag har lagt en kompress med morfars mirakelmedel på knät under natten, jag har vetekudde på knät - inget hjälper! När mamma pratade med en läkare i Linköping för ett par veckor sedan sa han att man skulle kunna sätta in lokalbedövning om det gör för ont, men det känns kanske lite överdrivet. Jag tycker att det kan gå över istället, jag...

4 veckor efter op