Skolios, ur min synvinkel

I februari 2007 opererades jag för skolios i Linköping. Skolios är en snedvridning av ryggraden. Den är böjd åt höger eller vänster om man ser den bakifrån. Här får du följa mina tankar inför och efter operationen, och du får höra mina berättelser om hur jag upplever skoliosen. Förutom bloggen når du mig på barajagjohanna@hotmail.com

måndag, november 20, 2006

Magnetröntgen bokad

Ett brev från röntgenavdelningen, Falu Lasarett låg på min dörrmatta när jag kom hem. Huuuh, allt med lasarett vill jag inte höra så mycket om just nu. Kuvertet var rätt tjockt. I det låg tre A4-sidor med information om den röntgen jag kommer att genomföra i början av februari.

Undersökningen liknar mycket en vanlig datorröntgen. Den stora skillnaden är att man inte använder röntgenstrålar utan magnetfält och radiovågor. Undersökningen med magnetkameran är en relativt ny metod för att studera kroppens inre organ och funktioner. Den information man får kan ej ersättas andra metoder.

Fastän magnetröntgenundersökningen är en mycket avancerad undersökningsmetod är den ovanligt enkel för dig som undersöks. [...] I undersökningsrummet får du ligga på ett rörligt undersökningsbord som körs in i magnetens undersökningsutrymme. Vi som sköter undersökningen sitter i rummet intill och kan både se och höra att allting står rätt till. Du kan också själv när som helst kalla på vår uppmärksamhet genom en signalordning.

Jag fick en bild på "magnetens undersökningsutrymme" och DET ÄR JU JÄTTELITET!!!! Jag förstod att man kunde få cellskräck av det, men jag trodde ändå att man kunde vända på sig där inne (även om jag givetvis förstår att jag inte får röra mig). Men här snackar vi ett litet jävla rör! Ett rör som jag ska ligga i, i 30-90 minuter. Jippi. Jag är inte överdrivet förtjust i trånga utrymmen... Panik.

Så varför ska jag genomgå en magnetröntgen? Jo, tydligen för att man ska se hur alla organ sitter i kroppen, inför operationen. (Ja, man vet ju aldrig, tänk om hjärtat sitter på fel sida eller om jag har tre lungor eller om jag inte har några organ och är ett levande mysterium. Man vet ju aldrig.)