Nästan som vanligt
(Mer ett stort nästan.)
Jag dokumenterar med text och bilder här på bloggen främst för min egen skull, men det är jätteroligt att det är så pass många som läser, följer och hör av sig.
Fredag-lördag gjorde min mamma och jag en utflykt till släkten i Järna, vilket är en bilresa på tre timmar, enkel väg. Det gick himla bra. Halvvägs kändes det visserligen i ryggen, men det var inte mer än att jag stod ut (jag har tur och åker mest i pappas bil, där man kan ställa in precis allt i stolen och därmed halvligga, få stöd i ländryggen och ständigt ändra ställning om det behövs). Jag sov i en stenhård säng på natten och jag låg inte mycket alls på dagarna, utan satt mest och var ute på en 50 minuter lång promenad och så vidare. Allt gick bra och det märks att jag orkar mer och mer.
Hade det inte varit för känselbortfallet (mage/ljumske på vänster sida) och överkänsligheten (lår och ländrygg/rumpa/sida på vänster sida), så hade jag nästan känt mig som vanligt. Jag böjer mig lättare nu och tar det emot är det främst ljumsken som stör. Ryggen känner jag inte av mer än jag blir trött i den och att vissa rörelser tar emot. Ibland gör det förresten ont långt ner i magen, nästan mot ljumsken. Det är precis där jag inte har någon känsel, men det gör ont inuti, en ganska skum känsla. Jag hoppas det tyder på att det håller på att läka och bli bra...
7 veckor och 4 dagar efter op
posted by Johanna @ 4/22/2007 11:40:00 em
7 Comments:
Hej!
Är en mamma vars dotter på snart 15år som ska op.för skolios,14maj i malmö. Har tyckt om det du skriver följer det och försöker förstå vad som är på g för henne..jag är nog mer orolig än vad hon är..Det du skriver är underbart att få ta del av..Tack för att du skriver så bra..
Kram,orolig mamma..sköt om dej
Katja: Det är svårt att förstå vad operationen innebär, det är trots allt himla stort. Hoppas allt går jättebra för din dotter! Hälsa henne!
Vi har förstått att det är en stor operation eftersom hon är krökt både uppe o nere vi ska på förberedande ner t malmö nu på torsdag, då får man väl reda på mer, men din sida är helt toppen att läsa. Hon tackar och hälsar tillbaxs..Min dotter tittar bara lite på bilderna o det andra men är nyfiken på vad du skrivit så jag berättar vad jag läst..ha det bra..Kram katja
Kul att det går så bra! Det är verkligen jätteskönt när man börjar känna sig lite mer som vanligt! :)
Hoppas det där med magen/ljumsken reder ut sig!
Förresten, hur har det gått med din oro över midjan/ryggen? Har du fått hem nya röntgenbilden? När var det du skulle på återkontroll? :)
Kramar!
Katja: Skönt att komma till Malmö och träffa läkaren och få svar på frågor, det blir säkert bra. Kram!
Carro: Jag har fått hem röntgenbilden och enligt den är jag 28 grader nu... jag var 17 grader efter operationen och blir givetvis väldigt orolig. Har mailat min läkare i Linköping, men han hade inte fått bilderna än, men så fort han fått dem och kikat på dem ska han svara mig. Han skrev dock att jag inte skulle vara orolig, då detta med grader är väldigt känsligt. Falun har mätt fel förr, men bilden kan ju inte ljuga - lite snedare är jag. Så vi får se vad som händer... Till ortopeden i Falun ska jag den 8 maj - vad jag nu ska göra där, läkarna där är inte så duktiga på skolios. Till Linköping ska jag först i september (om inget nu händer...). Kram!
Hej Johanna,
Förstår att du är orolig över graderna. Man vill ju ha bästa möjliga resultat efter ett så stort ingrepp. Hoppas att läkaren har en bra förklaring.
Katja,
Ska din dotter opereras av Acke Ohlin? Jag har också en dotter på snart 15 år som väntar på operationstid till honom. Skulle vara spännande och höra hur ni upplever honom och operationen.
Min mail är: asa.carlsson@spray.se.
Tack till både Johanna och Carro som skriver och berättar om vad ni går igenom.
kramar
Åsa
Åsa, ja, jag väntar och väntar (o)tåligt på besked... Det är jättekul att du uppskattar att jag skriver - det gör faktiskt det hela lite roligare. Hoppas ni mår bra! Kram
Skicka en kommentar
<< Home