Nästan ett halvår efter op: mot Cypern!

Det märks så tydligt att det nästan har gått ett halvår. Jag tog mitt första dopp i sjön häromdagen och jag simmade. Det kändes som vanligt, åtminstone med bröstsimmet. Senare på kvällen stod jag på dansgolvet på Harrys och dansade en hel del. Det kändes som vanligt. Jag cyklade alla åtta kilometer hem till mina föräldrar. Det kändes också nästan som vanligt, förutom när jag står upp och trampar - då går det inte riktigt lika bra att trampa runt med vänsterbenet. Men det är en petitess. Dessutom är jag övertygad om att jag kommer att träna bort det.

Jag hade tänkt att det absolut inte skulle bli någon solsemester för mig det här året, med tanke på ärret. Det skulle ändå vara så jobbigt att hålla på att tejpa och jag visste inte om jag skulle orka sitta stilla så upprätt i ett flygplan så länge. Det kändes onödigt helt enkelt. Men det var några månader sedan jag tänkte så... Nu känner jag mig ju helt okej, så det är klart att jag kan åka på solsemester. Igår bokade jag en resa till Cypern. Jag åker på fredag och hälsar på en kompis som jobbar där. Att tejpa ärret är inte jobbigare än att smörja in sig med solkräm, så det är klart att det inte kommer att bli några problem. Jag tejpar dubbelt med tanke på den starka solen, för säkerhets skull, bara.

24 veckor efter op