Att ha kunnat släppa tankarna lite

Projektet är färdigt nu. Jag lämnade in det för drygt en vecka sedan och fick tillbaka det via posten idag. Det känns nästan som ett avslut - för jag kommer på mig själv med att jag faktiskt har släppt lite på alla tankar kring ryggen.

På grund av att jag under våren har skrivit skönlitterärt om min skolios + operation i delkursen Skrivprojekt i kursen Kreativt skrivande B, så jag inte kunnat släppa alla tankar som finns kring operationen. De har legat och gnagt och skavt. Jag har varit tvungen att ta fram jobbiga stunder för att få ner det på papper. Tankar om overkligheten om att det har gått så bra har blandats med tankar om orolighet för att något ska gå snett i framtiden. Skruvar som lossnar, rygg som åter kröks...

Det är jobbigt att hela tiden ha det i huvudet och hela tiden titta sig i spegeln och fundera på om jag inte blivit lite snedare ändå. Det tär på en att hela tiden tänka på det. Jag tror därför att det har hjälpt mig att skriva om det. Just nu känner jag mig ganska tömd, jag har inget mer att skriva om just nu. Kanske fortsätter jag en dag, men jag tror att jag lämnar just det här projektet bakom mig. Att ha fått ihop 36 A4-sidor skönlitterär text om detta gör att jag har det nedskrivet, jag behöver inte tänka på det längre. Och just nu lever jag mest som vanligt, utan att tänka så på min rygg. Det är skönt.

1 år och 4 månader efter op