Mera träning

Jag måste bara säga rent ut sagt att faan, vad det är underbart att träna igen!

Snart 7 mån efter op

Om träning

Det är så roligt att känna att det går bättre för varje träningspass. Idag körde jag mitt tredje pass och det är jättetydligt att det går bättre och bättre för varje gång. Då menar jag inte främst att jag orkar mer, utan mer att rörelserna - både i konditionen och i styrkan - fungerar bättre och bättre. Jag vågar nog mer också. Situps och armhävningar var läskigt första gången. Likaså att springa. Det är fortfarande ovant och känns lite konstigt i benen, men det fungerar bättre. Och när jag cyklade hem från träningen slog det mig plötsligt att jag cyklar som vanligt. Fort. Och guppen känns inte det minsta i ryggen. Det är jättekul att märka sådant här, fortfarande. Det blir träning igen redan imorgon. Det är så skönt att få träna igen.

6,5 månader efter op

Aktiv

Ju längre tiden går, desto mindre kommer jag förmodligen att blogga här. Livet blir ju mer och mer normalt. Ryggen likaså. Jag tycker visserligen att allt har varit ganska normalt rätt länge nu, men jag skulle ljuga om jag sa att jag kände mig exakt som förr. Kroppen är ju annorlunda, och även om jag kan lyfta och röra mitt vänsterben som vanligt nu, så är inte känseln exakt som på högerbenet. Känseln på magen visar inga större tendenser till att komma tillbaka än heller, men det här är saker som jag numera helt har vant mig vid.

Till skillnad mot för tre månader sedan, då jag fortfarande var helt sjukskriven, är jag nu så aktiv att jag ständigt måste titta i kalendern för att inte missa något. Jag pluggar en skrivarkurs i Gävle, jobbar extra på mitt vanliga jobb i Borlänge och bor gör jag fortfarande i Falun. Det blir mycket tid som går åt till tåg- och bussåkande, alltså. Men det är helt okej. Dessutom har jag ju kommit igång med träningen. Efter första träningspasset hade jag lite ont runt en kota ovanför vänsterskinkan. Det gjorde fruktansvärt ont exempelvis när jag böjde mig till golvet. Nu är det nästan bra. I onsdags körde jag mitt andra träningspass och kände inte av ryggen alls efter det. Jag ska börja simma igen också, när jag nu ska ha tid med det.

Återbesöket i Linköping är framflyttat till den 5 oktober. Jag har röntgat mig på hemmaplan nu i alla fall och hoppas innerligt att allt ser ut som det ska. Återbesöket i Linköping ser jag fram emot. En annan sak jag ser fram emot är hockeysäsongen som börjar imorgon! Nu kommer jag inte bara befinna mig i Falun, Gävle och Borlänge varje vecka, utan även i Leksand...

6,5 månader efter op

Skål för Johanna!

Igår var det Festen med stort F. Festen som jag tjatat om i över ett halvår. ("När det har gått ett halvår efter operationen och jag är läkt, då jävlar ska vi ha fest!") Från att fler än hälften av dem som skulle komma droppat av och jag trott att vi bara skulle bli fem-sex stycken, droppade folk på i sista minut och vi var tolv stycken i min lägenhet som firade att min rygg är läkt. Hur kul som helst. Det var min kväll igår. Jag fick blommor och vin av mina kära vänner och vi dansade en hel del när vi väl kom ut på krogen.

Och idag mår jag oförskämt bra.

6 månader efter op